Recensioner
SKIVRECENSIONER
Om albumet "A Heart Full Of Rhythm" 2024
"... har hon lite orättvist gått under min och mången festivalpubliks radar." "Hoppas och tror att detta delikata livealbum kan råda bot på "missförhållandet" och sprida ordet om vilken förstklassig sångerska Lundin är, vilket understryks än mer när omgivningen ljuder så här exemplariskt." "Live - A Heart Full Of Rhythm präglas av en frejdig swingorienterad repertoar garnerad med uppiggande utvikningar till blues-shuffle och en svensk hit signerad Lill Lindfors..." "Stämningen tycks vara elektrisk på scen, vilket troligen renderade i påtagligt gensvar bland publiken. Konsekvensen: En glädjerik gemenskap vars växelverkan torde ha trissat sammansvetsade musiker och sångerska."
- Mats Hallberg, Kulturbloggen, aug-2024
Om albumet ”What now my love” 2015
“Carin Lundin is a class act, one of Sweden's best jazz singers.”
- Allaboutjazz.com, okt-2015
”Hon tar låtarna, skakar bort gammalt jazzdamm och ger dem en ny polish. Det blir personligt och snyggt och hörvärt. Den här skivan känns mer än välkommen och visar än en gång att Carin Lundin är en av våra bästa jazzsångerskor.”
- Dalademokraten, nov-2015
”Carin Lundin sjunger med kontrollerad innerlighet, härlig timing och swingfyllt med traditionell jazzkänsla. Två spår signerade Carin Lundin, sjungna med inneboende värme är Do Be Mama och den avslutande Tribute to Miss A.”
- Digjazz.se, okt-2015
”Lundin gör existentiella vandringar som eftertänksamma, lågmälda funderingar. Bäst blir det i den franska 1960-talshiten Et maintenant, här i albumets titelspår gör sig Lundins känsliga svalka riktigt fint.
Den, och originalkompositionen Tribute to miss A är sånger som dröjer sig kvar. Här, i de egna sångerna och i de chanson-anstrukna, vore det kul att få höra mer av Carin Lundin.”
- Lira, nov-2015
”Vad som också orsakar glädje i örat är Lundins oerhört tydliga diktion, som gör att varenda nyans i texterna blir understruken och betydelsefull på ett alldeles särskilt sätt.”
- Smålandsposten, okt-2015
”Lundin’s natural delivery…”
– Downbeat, juli-2016
Om albumet ”Smulor och parafraser” 2008
”I all sin lågmälda och oförställda vardaglighet är det ett ganska märkvärdigt album som Carin Lundin spelat in. Som en svensk Madeleine Peyroux uppdaterar hon gubbig swingjazz och närbesläktade genrer och gör dem tillgängliga för andra än ingrodda jazzskägg.”
- Dan Backman, SvD, dec-2008
”Jazzsångerskan Carin Lundin påminner på sitt fjärde album om något som försvunnit i svensk musik i dag - lätthet. Med en flirtig glimt i ögat och en sällsynt självsäkerhet i sitt artisteri leker hon med sina sånger som en katt leker med solstrålar.”
- Fyra Di Di Di Di Jan Gradvall, Dagens Industri, dec-2008
”Carin har en mogen röst och sjunger med friskhet och känsla. Hon är kanske inte de stora uttryckens sångerska, hon föredrar ett mera sofistikerat sätt att tolka texterna. Hennes röst har både integritet och innerlighet. På smulor och parafraser blandar hon friskt jazzstandards både på engelska och svenska, latinamerikanskt, visor och sånger med egna texter. Det är en mix som väl fungerar. Carin låter oss på ett angenämt sätt åter få uppleva gamla fina i stort sett bortglömda sånger. Det känns både modigt och roligt och fyller verkligen en funktion. En omväxlande och musikaliskt högstående produktion som visar vad ung svensk jazz kan förmå.”
- Tore Ljungberg, OJ nr 1 2009,
En avslappnad och skön CD med sångerskan Carin Lundin. Här blandas eget och lånat, gammalt och nytt. Det är lätta arrangemang och sång i Monica Zetterlunds anda.
Kompet är underbart. Carin Lundin med musiker ger oss sommarstämning mitt i vintern, men med detta vemod som hör svensk sommar till. Det här är svensk jazz i god tradition. Det är vardagliga låtar, men låtar som ger något.
Jag funderar om det här inte är Carin Lundins bästa CD - hittills alltså. Jag gillar hela köret. Carins röst och inte minst Erik Söderlinds fina gitarrspel sitter så bra i vinterskymningen och så läggs Johan Setterlinds trumpet på som en extra krydda och ger liv och skönhet.
- Lennart Götesson, Dalademokraten, dec-2008
”Hon har själv producerat ihop med nämnde Johan Setterlind. Genren är typisk jazzsång på svenska. Tänk Monica Zetterlund, alltså mötet mellan svensk visa och amerikansk jazz. ”Men svänget är svenskt!” utbrister Carin i texthäftet om den enda låten med engelsk text, I can’t give you anything but love baby. Så kan jag också känna utan att kunna förklara. Skulle vara kul att få veta Carin Lundins definition av svenskt jazzsväng.
Låtvalet är personligt och väl varierat inom ramen, svensk visa m.m. När min vän, som hämtats från Monica Z, gjordes av Owe Thörnqvist till melodifestivalen. Ramanagaram, som balanserar mellan pop och visa, har gjorts av bröderna Gärdestad. Jazzstandarden He’s funny that way fick heta Han är bra tokig ändå på svenska. Längtans samba hörde Carin som ung flicka på Strand hotell, Borgholm med Lill Lindfors. Himlen är av stjärnor full finns långt bak i barnsångboken Nu ska vi sjunga.
Det är som om Carin Lundin förvarat sångerna på en hylla i sitt kylskåp med poesin på dörren och plockat fram dem vid exakt rätt temperatur, nämligen sin egen. Hon sjunger som i förbigående, lättsamt men ändå eftertänksamt, drar gärna ner tempot, till komp som är just komp. Och allt bättre blir det, för varje lyssning. Måste musik alltid vara nyskapande och experimentell?
Nej, jag fick ge mig och ta fram Lira gillar-stämpeln.”
- Bengt Eriksson, LIRA nr 1 2009
”…ett sånguttryck som handlar mer om ett slags intim finstilthet som kommunikationsmedel än om att slå lyssnarna i skallen med röststyrka och vokal akrobatik. Med lågmäld intensitet och påtaglig närvaro sysselsätter hon sig så att säga med musiks och texters insida snarare än att försöka slå in paketen i glittrig yta. Hennes opretantiösa musikalitet är ett välgörande inslag i en tid där mycket handlar om ett tröttsamt jagande efter originalitet för sakens egen skull – och som paradoxalt nog ofta resulterar i att det mesta låter likadant, formelridet och konstruerat.
…med förståelse för innebörden av uttrycket ”less is more” – har hon gjort en platta med väsentligheter.”
- Johnny Olsson, Nya Wermlands Tidning, dec-2008
Om albumet ”Songs that we all recognize” 2005
”Kalla det gärna en lyckad come-back där hon utstrålar ett artistiskt lugn som vinner gehör. Moget utan krusiduller ger hon sig hän i melodier mestadels från den odödliga amerikanska sångboken där hon får fram förtroliga stämningar med lyster.”
- Göran Olson, Jazzlife 2005
”Hon sjunger med en vibrerande innerlighet och hennes nära känsla för rytmiken gör textningen levande. Några stora åthävor finns inte i hennes sång, hon är snarare de små medlens mästare.”
- Torsten Eckerman, LIRA 2005
”Carin Lundins röst är enkel – men väger tungt. Är chosefri – men inte naken. Att använda sin röst på ett naturligt sätt - det är konst det.”
- Per-Henrik Cellton, Barometern-OT 2005
”I vissa låtar får man en känsla av Lill Lindfors, den där lättsamma, nästan lite skämtsamma tonen. I andra låter det mer avskalat, som i ”Little Girl Blue”, där Carins säkra röst långsamt leker fram melodin. Det låter så enkelt, det är så proffsigt.”
- Eva Gussarsson / TARA 2005
Om albumet “Babble” 2000
"En röst värd internationell lansering."
- Bronson B Månsson, Kristianstadsbladet 2001
"Begåvad låtskriverska…" "Titelspåret är en höjdare." "Carin är startklar och redo att ta över efter Monica Zetterlund."
- A. Hvidfeldt, Aftonbladet 2000
"Sångerskan Carin Lundin har hittat sin nisch…"
"Hennes version av Am I Blue var en njutbar rysare."
- S. Malm, SvD 2001
”Det som händer i svensk jazz just nu saknar alla tidigare paralleller i fråga om kompetens, raffinemang och musikaliskt allvar. Oavsett denna mördande konkurrens måste Carin Lundin och hennes kvintett stråla med ett bländvitt ljus allra närmast toppen på detta den nya svenska jazzens Mont Blanc.”
- Borås Tidning 2000
"Sångerna ligger som gjutna i Carin Lundins mun…"
- M. Wallgren, DN 2000
"Hon är en härlig sångerska med ett avväpnande chosefritt tonfall. Jag blir genuint och uppriktigt glad av musiken."
- OJ 2000
"Carin Lundin, en svensk Anita O´Day."
- Eskilstuna Kuriren 2000
”Ett årtiondes erfarenheter i kvalificerade omgivningar har kristalliserat ut en sånglig personlighet av klass; hon sjunger med okonstlad, naturlig ledighet utan att krysta fram några onödiga extrakrusiduller, men med känsla för rytmiskt raffinemang som är jazzens adelsmärke.”
- NWT 2000
Om albumet “From dusk to dawn” 1997
"Hennes begåvning innehåller så mycket. En väg går mot visa. Men andra vägar och möjligheter speglas i de fraser som lyfter röstens instrumentella förmåga, i swinggreppen som förför, och framförallt i känslan för jazzgruppen som helhet.”
- Sven Malm, Svenska Dagbladet 1997
“En sensationellt bra debut. Rösten är varmt sensuell, och hennes tajming är helt perfekt”
- Stig Jonasson, Smålandsposten 1997
KONSERTRECENSIONER:
”Kvintetten (Carin Lundin, Ronnie Gardiner, Klas Toresson, Mathias Algotsson, Hasse Larsson) inleder med Louis Armstrongs ”I´ve Got A Heart Full of Rhythm” från 1937, där Carins varma uttrycksfulla sångröst ackompanjeras av rytmiska trummor, glansfulla soloinslag från saxofon och kontrabas.
Publiken är med på noterna och hakar på med handklappningar!” ”Entusiastisk publik, stående ovationer, skanderande ”en gång till”, hyllande ungdomar runt en stolt Ronnie, blir till slut en skön villervalla med Carin hej vilt spelande på ett framplockat munspel – helt underbart!”
– Örnsköldsviks Allehanda, 2023
” Nog för att hon sjunger gamla klassiker, men de riskeras aldrig att kvävas av den dammiga nostalgi som ibland kommer i vägen inom jazzen.
Det är genuin spelglädje som utspelas mitt framför ögonen på oss. Hon har tekniken och lekfullheten, kunskap om historien och ett personligt avtryck, hjärna och hjärta. Och ja, det här gäller musikerna också. Det är en stilig uppvisning i egobefriad musikglädje med svänget och samspelet i centrum. Hurra!!”
– Smålandsposten, 2015
”Jag visste det, jag visste det. Likafullt slår Carin Lundins otroliga frasering mig med lycklig häpnad. Och jag vet, jag vet. Jag har redan bränt av starkast tänkbara lovord i samband med Carin Lundins båda tidigare besök på Hudiksvalls Jazzklubb. Men när hon och bandet en stund senare tar fram paradnumret Am I blue, och får fram ett sällsamt storsväng genom att göra den såå låångsamt (applåderna efteråt blir nästan lika låånga), ja då är det svårt att placera någon svensk jazzsångerska högre.”
- Hudiksvalls Tidning, 2010
”Märkvärdig och opretentiös!
Sångerskan och kompositören Carin Lundin har, trots hittills fyra lovordade album, inte gjort särskilt mycket väsen av sig. Men hon har befunnit sig i jazzvärlden sedan slutet av 1980-talet. Carin har bland annat spelat med Bernt Rosengren, Gösta Rundqvist, Arne Domnérus och Svante Thuresson.
De stora tidningskritikerna har hyllat henne. Repertoaren är lågmäld med väl bearbetade arrangemang av melodier som man oftast känner igen. Låtarna får i Carin Lundins sextett en ny innebörd.”
- Sveriges Radio P2, livekonsert 2010
RECENSIONER OM MINA LÅTAR OCH KOMPOSITIONER:
Yngst är Carin Lundins ”Spetsamossen”, som är skriven för Växjö Stads Symfoniorkester i samband med att den firade 40 år 2020. Stycket knyter an till platsens betydelse för cirkusar och tivolin som besöker staden. Inledningen bjuder på mjuka klanger och lättlyssnad tretakt som växer ut till svepande vals och nyårskänsla. Så bryts stämningen av lite jazzigare klanger innan tretakten får drag av eftertänksamhet och kanske sorg. Som om clownen för en stund stiger in på scenen.
-Tore Sjöqvist, Växjöbladet/Kronobergaren 2023
Carin Lundin is a class act, one of Sweden's best jazz singers. She hangs in there year on year, ably fending off the challenge of newer arrivals, without ever getting the full recognition she so richly deserves. Of the originals, "Do Be Mama" is a light-hearted meditation by a mother watching her children growing up and becoming independent. Lundin says, "I suddenly have so much time. Maybe I should be happy about it, but I miss being with and taking care of my kids. "Tribute To Miss A" is a heartfelt look at the loss of a friend, at the age of 37 hit by a truck while cycling in central Stockholm—"While a lot seems faded, her precious tone lingers on."
– Chris Mosey, allaboutjazz.com 2015
Beppe hittade lekfullheten med ord som kändes lika spontana som improvisationerna. inspirerad av barnens hemliga språk och hemmagjorda melodier.
Samma känsla får jag av Carin Lundins "Kylskåpspoesi", från skivan Smulor och parafraser.
Här finns fraser som ”God natt har jag sagt”, ”Bit bit, kall pommes frites” och ”Fräsa kött, väs väs, lagom trött”. Det här är något så ovanligt som en jordnära jazzblues om en livspusslande småbarnsförälder.
- Emil Carlsson, Lira 2009
”Carin Lundin har åstadkommit en ovanlig platta, ovanlig i den bemärkelsen att den är rakt på sak på ett lite gammaldags sätt. Den bluespräglade ”Kylskåpspoesi” är Lundins verk rätt igenom.”
- NWT 2009
”Hennes mest begåvade egna opus är, tycker jag, ”Min vals”.”
-Jan Olsson, DIG 2009
”…vardaglig kaféjazz djupt rotad i svensk tradition. Inbakade i samlingen finns Lundins egna små oförställda jazzvisor, Kylskåpspoesi och Min vals..”
- Christin Persson, Hd 2008
“Perhaps it shouldn't be surprising the most attention-getting songs turn out to be Lundin originals. "Take Your Time Blues" is plodding in pace, but strong in intensity as she and Lundgren both add a dash of audio color to their pitch, giving the sense a real conversation is occurring. "Available" is a dark ballad where Lundgren and bassist Mattias Welin knock a few dents in the passive listening experience with some low-end rumbles.”
- Mark Sabbatini, All about jazz 2006
”Utöver sin sångbegåvning är hon en fena på att skriva melodiska och harmoniska låtar vilket hon visade på bästa sätt med den egna bluesen, Take Your Time Blues.”
- Hans-Erik Bergman, Sundsvalls tidning 2006
”Carin Lundin från Växjö har skrivit fyra av låtarna på sitt andra album ”Babble”. Hon hade gärna fått göra ännu fler, så bra är melodierna. "Begåvad låtskriverska…" "Titelspåret är en höjdare."
- A. Hvidfeldt, Aftonbladet 2000
”På den nya skivan visar hon att hon kan skriva riktigt bra sånger som t ex Little Lily, Babble och Mr Nice Guy.”
- S. Malm, Svenska Dagbladet 2000
”...visar upp en mycket begåvad melodiskapare, sex av skivans tolv sånger är egna – och några är sensationellt bra. En sådan är den visartade Grandma som kunde gnolats som en hyllning till en farmor på en veranda i amerikanska mellanvästern. Dream och Too Many är ett par andra lyckade stycken. Tonen i både text och melodier är sympatiskt ”gladsorgsen”.
- Sven Malm, Svenska Dagbladet 1997
”…och hon är skicklig på att skriva effektiva, melodiösa låtar som flyter fram liksom utan ansträngning.”
- Alexander Agrell, Tidningen Musik 1997
”…en påtaglig mångfald i hennes musicerande. Detta visar inte minst låtar som Dream och den finstämda Grandma.”
- Johan Persson, Kristianstadbladet 1997
